Med bara drygt två dygn kvar av det gamla året kan det vara dags att summera och blicka framåt. Två år i rad har jag jobbat med ett inspirerande häfte, Unravelling the Year Ahead, skapat av Susannah Conway, runt årsskiftet. Det ledord jag valde när jag gjorde Unravelling 2015 var lust, och det ordet har väglett mig genom hela året. Steg för steg har jag avvecklat den del av min verksamhet som tidigare kändes lustfylld, men som inte längre gör det. Det har inneburit några tuffa beslut, där jag har tackat nej till säkra inkomster för en ekonomiskt betydligt mer otrygg arbetssituation, men intuitionen leder mig rätt, det är jag helt säker på.
2015 var året då jag skrev färdigt det romanmanus jag arbetat med under nästan tre års tid, lämnat bort för kommentarer, arbetat om, och om, och om igen. Att få det refuserat från det ena förlaget efter det andra har varit tungt. Det är ju min baby, mitt verk. Varför förstår inte världen att den behöver det jag skriver? 🙂
Samtidigt har det varit nyttigt. Jag har blivit påmind om att livet är en berg- och dalbana (efter nästan konstant yrkesmässig eufori sedan dagen jag sade upp mig från min fasta anställning), och att motgångar är lärorika. I det här fallet har jag exempelvis fått lite mer balans på vågen mellan arbetskärlek och familjeliv. När allt inte är på topp jobbmässigt blir jag mer tillgänglig för dem därhemma.
Motgångar innebär också att glädjen när det går bra blir ännu större. Och visst finns det sådana exempel. Ytterligare två noveller har publicerats i antologier, en har fått hederspris i en tävling, jag har kommit en bra bit på vägen med en egen novellsamling, vi har haft en härlig skrivhelg på Öland för andra gången – och så kom ju det efterlängtade beskedet att barnboken jag skrivit tillsammans med min dotter ska bli förlagsutgiven, lagom till bokmässan!
Något annat att glädjas åt: min podcast, Drömmen om Målajord – där jag låter människor som följer sina inre kompasser dela med sig av sina erfarenheter och tankar. Tänk att jag bara bestämde mig så där, att ”Nu kör vi!”. Gick och handlade mikrofon, lärde mig klippa, började kontakta poddgäster. Nio avsnitt har det blivit hittills, och det är så otroligt roligt!
Min kompass säger att jag gör rätt när jag stänger dörren till det trygga, och kikar in genom nya dörrar som står på glänt. Att det är arbetet med personlig utveckling på Livstid, skrivandet och podden jag nu ska ägna mina dagar åt. Vid sidan av detta också ett större ideellt engagemang än tidigare, för en bättre värld.
Nu längtar jag bara efter några timmar i ensamhet för att kasta mig över Unravelling 2016. Jag har redan tänkt ut vad ledordet för nästa år ska få bli: balans. Efter några år med starkt fokus på min yrkesmässiga omställning och på min själsliga utveckling, vill jag hitta lite bättre jämvikt mellan såväl jobb och privatliv som mellan kropp och själ.
Och så har jag en (inte så liten) önskelista över vad jag skulle vilja kunna berätta om när det blir dags för nästa års bokslut. Jag har under många år använt mig av affirmationer – tankar om det jag hoppas ska hända formulerade som om de redan hade hänt. Alltså får det bli i den formen, så får vi se vad jag kan checka av i december 2016. 🙂
- Min roman har blivit utgiven.
- Barnboken om Lovis Anjovis har sålt så bra att vi får ge ut fler böcker i serien.
- Novellsamlingen jag jobbar med har blivit utgiven.
- Drömmen om Målajord har nått ut till många fler lyssnare – sprid gärna i dina nätverk om du tycker om den!
- Livstid har utvidgat sin verksamhet och fått fler människor att må så bra som möjligt och gå i riktning mot det liv de vill leva.
Till sist vill jag tacka dig som följer min blogg så hjärtligt för att du vill läsa det jag skriver. Jag vill också önska dig ett riktigt gott avslut på det här året och att 2016 ska bli ett år då du navigerar så mycket du bara kan efter just din inre kompass.
Allt gott! /Maria