Flow i den öländska höstskrivbubblan

Så är jag här igen, på norra Öland, för att tillsammans med sju andra skrivglada kliva in i en skön bubbla för en helg. Det är fjärde gången gillt och första besöket på andra sidan sommaren, mitt i oktoberhöst, med gråmulen himmel och vinden som viner runt knutarna och blåser in i mina öron under promenaden ut till ”min” fyr, den som inspirerade mig till min första novell, ni vet. Den där novellen som fortfarande ligger i byrålådan.

14686107_10208762241306762_193269063_n

I den lådan ligger däremot inte längre mitt romanmanus. Efter ett och ett halvt år och ett tiotal refuseringar – vilket ledde till att romanskrivarluften fullkomligt gick ur mig – har jag äntligen vågat mig på att plocka upp det igen. Och för första gången på denna långa tid känner jag massor av glädje, hopp och tillförsikt.

14699812_10208762229506467_1372686008_n

Egentligen hände det redan i somras, när jag en dag rymt hemifrån för att caféjobba med min dotter Sanna. Hon hade precis fixat till hemsidan till sitt nystartade Vide Förlag, där hon publicerar översatt engelskspråkig skönlitteratur av hög kvalitet, och jag insåg hur otroligt bra det kan bli när man ger ut böcker även utan ett stort förlag i ryggen. Det var där och då jag bestämde mig för att strunta i den andra förlagsrunda jag hade tänkt inleda. Göra det själv i stället. Styra hela processen.

14694810_10208762242866801_183536555_nSedan dess har det hänt så otroligt mycket annat, utgivning av vår gemensamma barnbok om Lovis Ansjovis, arbetet med min podcast, Drömmen om Målajord och webbkursen Den inre kompassen, som förhoppningsvis kommer att släppas i början av nästa år, för att bara nämna några av alla projekt. (Med sig till Öland hade förresten en av mina skrivkompisar senaste numret tidskriften Yoga World, där de tipsat om min podd!) Romanen har fått ligga kvar bland sockarna i lådan sedan den där dagen på caféet.

Samtidigt har jag hela tiden vetat att det var här, på Öland i oktober, som jag skulle sätta igång. Och precis som alla andra gånger jag åkt hit har mitt flow kommit som på beställning. Jag skulle alltså gå igenom hela manuset ännu en gång (efter alla miljoner rundor med texten innan jag skickade till förlag). De första sidorna gick trögt, tog flera timmar, men sen gick proppen ur.

14717072_10208749423826333_4197276244420812533_n

Nu har jag varit här i ett och ett halvt dygn, druckit löjligt många koppar te, redigerat snart en tredjedel av boken och planerat omslag tillsammans med Sanna som hjälper mig med formgivningen – det kommer att bli sååå fint! I takt med att jag blir färdig med kapitel efter kapitel skickar jag dem till min snälla språklärarmake som omedelbart hörsammade mitt hjälpbehov och korrekturläser en sista gång. Nu händer det. ÄNTLIGEN!

Maria

 

 

Annonser

Svårprioriterade skrivstunder

Kära bloggen! Nu har vi haft en liten relationskris igen. Ingen av oss har riktigt velat eller vågat ta steget att återförenas. Men så uppstår här ett par timmars vakuum, med minstingarna på bio och jag i ensamt majestät på ett fik under lördagseftermiddagen. Jag tar risken och säger hej igen!

Skrivluft tulpanerFörklaringen till att jag inte bloggar är förstås att det fortfarande står mer eller mindre stilla på skrivfronten . När jag inte är i inspirerat skrivflow drabbas jag inte heller lika lätt av skrivbloggslängtan. Och varför är det så svårt att prioritera skrivandet? Varför känns det liksom mindre självklart än allt det där andra? För att jag ännu inte riktigt ”lyckats”? För att jag fortfarande inte riktigt ser på det lika mycket som ett jobb som allt annat? För att jag är rädd att misslyckas? Har du liksom jag svårt att prioritera skrivandet? Eller kanske har du något superknep att dela med dig av? Jag tror att jag helt enkelt måste bestämma mig för en speciell dag och tid i veckan som jag avsätter, och som får lov att vara lika helig som om jag hade ett viktigt möte. Det har funkat att få till en halvtimmes yoga nästan varje kväll sedan årsskiftet, så då borde jag väl i all sin dar kunna få till lika mycket skrivtid!

Skrivluft Drömmen om MålajordEn orsak till att det inte skrivits särskilt mycket på sistone är förstås att jag har haft fullt upp med min podcast, Drömmen om Målajord: kontakta poddgäster, spela in samtal, redigera och marknadsföra. Fantastiskt roligt är det, och till viss del får jag förstås också utlopp för min kärlek till berättandet där – när jag skriver manus och, framförallt, i lyssnandet under samtalen. Jag åker från varje sådant med en känsla av närvaro och stor tacksamhet.

Skrivluft elskåp på Hjärtats väg

Elskåp på Hjärtats väg

Under min podd- och skrivvecka i Stockholm nyligen blev det inte så mycket skrivet på min novellsamling som planerat, men jag fick å andra sidan möta fyra inspirerande poddberättare, varav tre författare. Ewa Wigenheim har skrivit om sin inre resa i Från Abba till Munkarna i Laos. Birgitta Backlund (Andersson) har beskrivit sina tuffa uppväxt och åren som Sveriges gangsterdrottning i självbiografin Blondie och kommer snart ut med Lustans tivoli – om vänskap, kärlek och passion på äldre dar. Jag fick också chansen att möta Kajsa Ingemarsson, som (åtminstone tillfälligt) lämnat sin karriär som oerhört framgångsrik romanförfattare för att skriva en trilogi om just det som min podd handlar om – att följa sitt hjärta. Böckerna heter Den magiska gnistan, Modern mystik och Hjärtats väg. Det fina elskåpet med hjärtat stötte jag på när jag var på väg för att träffa Kajsa! 🙂

11325536_10205181436548881_1427524426_nOch förresten, sista helgen i maj kommer jag definitivt att prioritera skrivandet. Då åker jag nämligen för tredje året i rad till norra Öland för att tillsammans med ett gäng andra skrivälskare ägna ett par dygn åt totalt skrivfokus. Det blir inte en helg med kurs eller coaching utan bara ett tillfälle till skrivro och inspiration i en mysig miljö. Alltså kostar det ingenting mer än resan, vandrarhemsavgiften och maten (som var och en själv ordnar). Kanske vi ses där? Tills vidare kan du höra ägaren till Stf Hagaby/Lantgården där vi håller till, Stefan Thorendal, i ett poddsamtal om framväxten av vandrarhemmet och om hans spännande resor över hela världen.

NU, govänner, ska jag ägna den återstående frihetstimmen åt mina noveller. Kram på er alla! ❤

Bokslut 2015: lust och balans

Skrivluft Unravelling 2015Med bara drygt två dygn kvar av det gamla året kan det vara dags att summera och blicka framåt. Två år i rad har jag jobbat med ett inspirerande häfte, Unravelling the Year Ahead, skapat av Susannah Conway, runt årsskiftet. Det ledord jag valde när jag gjorde Unravelling 2015 var lust, och det ordet har väglett mig genom hela året. Steg för steg har jag avvecklat den del av min verksamhet som tidigare kändes lustfylld, men som inte längre gör det. Det har inneburit några tuffa beslut, där jag har tackat nej till säkra inkomster för en ekonomiskt betydligt mer otrygg arbetssituation, men intuitionen leder mig rätt, det är jag helt säker på.

Skrivlut - manus på väg2015 var året då jag skrev färdigt det romanmanus jag arbetat med under nästan tre års tid, lämnat bort för kommentarer, arbetat om, och om, och om igen. Att få det refuserat från det ena förlaget efter det andra har varit tungt. Det är ju min baby, mitt verk. Varför förstår inte världen att den behöver det jag skriver? 🙂

Samtidigt har det varit nyttigt. Jag har blivit påmind om att livet är en berg- och dalbana (efter nästan konstant yrkesmässig eufori sedan dagen jag sade upp mig från min fasta anställning), och att motgångar är lärorika. I det här fallet har jag exempelvis fått lite mer balans på vågen mellan arbetskärlek och familjeliv. När allt inte är på topp jobbmässigt blir jag mer tillgänglig för dem därhemma.

Skärmavbild 2015-12-30 kl. 21.42.19Motgångar innebär också att glädjen när det går bra blir ännu större. Och visst finns det sådana exempel. Ytterligare två noveller har publicerats i antologier, en har fått hederspris i en tävling, jag har kommit en bra bit på vägen med en egen novellsamling, vi har haft en härlig skrivhelg på Öland för andra gången – och så kom ju det efterlängtade beskedet att barnboken jag skrivit tillsammans med min dotter ska bli förlagsutgiven, lagom till bokmässan!

MikrofonNågot annat att glädjas åt: min podcast, Drömmen om Målajord – där jag låter människor som följer sina inre kompasser dela med sig av sina erfarenheter och tankar. Tänk att jag bara bestämde mig så där, att ”Nu kör vi!”. Gick och handlade mikrofon, lärde mig klippa, började kontakta poddgäster. Nio avsnitt har det blivit hittills, och det är så otroligt roligt!

Min kompass säger att jag gör rätt när jag stänger dörren till det trygga, och kikar in genom nya dörrar som står på glänt. Att det är arbetet med personlig utveckling på Livstid, skrivandet och podden jag nu ska ägna mina dagar åt. Vid sidan av detta också ett större ideellt engagemang än tidigare, för en bättre värld.

Nu längtar jag bara efter någrSkrivluft Unravelling 2016a timmar i ensamhet för att kasta mig över Unravelling 2016. Jag har redan tänkt ut vad ledordet för nästa år ska få bli: balans. Efter några år med starkt fokus på min yrkesmässiga omställning och på min själsliga utveckling, vill jag hitta lite bättre jämvikt mellan såväl jobb och privatliv som mellan kropp och själ.

Och så har jag en (inte så liten) önskelista över vad jag skulle vilja kunna berätta om när det blir dags för nästa års bokslut. Jag har under många år använt mig av affirmationer – tankar om det jag hoppas ska hända formulerade som om de redan hade hänt. Alltså får det bli i den formen, så får vi se vad jag kan checka av i december 2016. 🙂

  • Min roman har blivit utgiven.
  • Barnboken om Lovis Anjovis har sålt så bra att vi får ge ut fler böcker i serien.
  • Novellsamlingen jag jobbar med har blivit utgiven.
  • Drömmen om Målajord har nått ut till många fler lyssnare – sprid gärna i dina nätverk om du tycker om den!
  • Livstid har utvidgat sin verksamhet och fått fler människor att må så bra som möjligt och gå i riktning mot det liv de vill leva.

DSC_0632Till sist vill jag tacka dig som följer min blogg så hjärtligt för att du vill läsa det jag skriver. Jag vill också önska dig ett riktigt gott avslut på det här året och att 2016 ska bli ett år då du navigerar så mycket du bara kan efter just din inre kompass.

Allt gott! /Maria

 

Julefrid i juletid

DSC_0793Så gick jag i mål det här året också. Utan att stressa ihjäl mig. Julklapparna (som blir färre för varje år) började jag inte fundera på förrän några dagar före jul. Samma sak med dammråttorna. Och det blev jul ändå.

Jag hann bocka av det allra viktigaste på hinna-före-ledigheten-jobblistan. Jorden IMG_0840går inte under för att resten får vänta till januari. Jag hann stöpa ljus och koka knäck och slå in julklappar åt några av samhällets olycksbarn på vårt Diakonicentrum. Saker som jag gjorde för att det kändes viktigt för mig, inte för att det förväntades av mig – sånt har jag lagt av med. Jag hann till och med göra dubbla julkalendrar: skrivövningar på Skrivlufts Facebooksida och samtalsteman på Livstids Facebooksida. Och det var så roligt! 🙂

Här nedan har jag samlat alla luckor från kalendrarnas andra hälft (luckorna från den första halvan hittar du i förra blogginlägget).

Ha en fin fortsättning på julen! ❤


SkrivLufts kalenderluckor 13-24

13. Det är dags för det stora luciatåget med gymnasieungdomar i stadens domkyrka. Plötsligt utbryter panik. En av stjärngossarna har just setts föras bort i en bil med mörka fönsterrutor – under vilda protester. Vem är han? Varför förs han bort? Vad händer? Hur slutar detta drama?

14. En gammal klassiker. Skeppsbruten på en öde ö under en vecka eller mer. Tillgång till mat och vatten. Vilka tre personer (verkliga eller fiktiva) tar du med dig – och varför? Och/eller vilka tre böcker (redan lästa favoriter eller sådana du länge velat läsa) får följa med?

15. En nästan öde pendeltågstation en ljus sommarnatt. Bara två personer väntar på tåget, som är försenat. Efter att under en stund ha studerat sina mobiltelefoner börjar de prata med varandra. Samtalet varar exakt nio minuter innan tåget kommer och de kliver ombord. Vilka är de? Vad pratar de om? Vad händer ombord på tåget, fortsätter de tillsammans eller försvinner de åter var och en ner i sina telefoner?

16. När du är ute och reser nästa gång, notera ett ortsnamn som du inte tidigare har hört talas om. Vilka associationer väcker namnet hos dig? Vilka människor bor där? Vad händer en vanlig tisdagskväll i februari?

17. I samma tågkupé som du sitter i befinner sig också en kvinna (valfri ålder, valfritt utseende) som pratar i mobiltelefon. Hon sitter en bit ifrån dig och pratar så tyst att du inte hör vad hon säger. Bara en enda mening letar sig bort till dig där du sitter när hon tillfälligt höjer rösten: ”Men han var ju inte död när jag lämnade honom …” Vem är kvinnan, vem pratar hon med och vad har hänt?

18. ”En julafton från helvetet”. Vad gör du av en sådan titel?

19. Du är sjutton år, på musikfestival för första gången och ringer hem till mamma. Vad berättar du för henne? Vad berättar du INTE?

20. En fotogenlampa, ett Monopolspel, en burk rödbetor, en bukett rosor, två små mopsar och en dement farmor. Skriv en text där alls dessa komponenter ingår!

21. Du flyttar hem till staden där du växte upp efter ett antal år utomlands. Vilka gamla vänner finns kvar? Vilka är de idag? Hur har du förändrats sedan du själv bodde där? Hur kommer ditt liv att gestalta sig i hemstaden nu, efter så lång tid på annat håll? Blanda fakta och fiktion i precis de proportioner du önskar.

22. Utgå från din favoritjulkalender genom tiderna och skriv en fortsättning. Vad hände med karaktärerna sedan den sista luckan öppnats?

23. Lägg papper och penna bredvid din säng, så att du nästa gång du drömmer något som du kommer ihåg när du vaknar kan skriva ner det direkt. Använd din dröm som utgångspunkt för en berättelse.

24. ”En julafton från himmelriket”. Vad gör du av en sådan titel?


Livstids kalenderluckor 13-24

13. Milstolpar i mitt liv.

14. Mina superkrafter – befintliga eller sådana jag skulle vilja ha. (OBS! Behöver inte handla om att kunna flyga eller trolla bort kaniner, utan kan gälla precis vad som helst, t.ex. att ha svart bälte i festfixande eller att vara en fena på att reklamera varor)

15. Jag och min kropp.

16. En upplevelse (positiv eller negativ) i min barndom som har följt mig genom livet.

17. Mina känslor inför jul och/eller andra traditioner.

18. Om jag gjorde en storstädning bland mina relationer utifrån ett energigivar-/energislukarperspektiv, vilka skulle vara kvar och vilka skulle jag avsluta?

19. Så vill och kan jag bidra till en bättre värld.

20. Om du fick ändra en enda sak i ditt liv just nu, vad skulle det vara?

21. Vad har du lärt dig om dig själv under det senaste året?

22. Ett citat som inspirerat mig.

23. Berätta om en eller flera lärare från din skoltid. Varför minns du just dem?

24. Det allra bästa med att vara jag och leva mitt liv!